Vattenpojken

Som att allting redan var bestämt, som att jorden går runt solen
Vem hade kunnat ta min plats, han finns ju bara inte
Dom pratar om något underbart, jag är där jag kan berätta
Stort. Större än jag någonsin trott, det snurrar i min skalle!

Tänkte göra ett avsteg från vanligheterna och prata känslor på denna blogg, det har jag ju en annan till! Men nu när klockan tickar närmre och närmre avgång mot Helsingborg så känner jag hur något börjar pumpa inom i mig. Givetvis är det adrenalin. Idag är adrenalinet som börjar pumpas ut i hela kroppen inslaget i en färg blandat av guld och silver. Framtiden är för tillfället väldigt oviss, men en sak vet jag Totte har aldrig fel. Det är det som på något vis är så fint. Vi kommer dit igen snart.

Förutsättningarna har blivit vevade på alla sidor den senaste veckan. Jag har pratat om dem på Allt Om HIF, ”experterna” har fått säga sitt på allt från Bladet till Fotbollskanalen och alla är nästan överens. Det är Malmö som har chansen att välja och att avgöra. Allt hänger på Rolle och hans babyblåa pojkar. Antingen vinner dem och då vinner tar dem guld, eller så förlorar dem och riskerar således att förlora guldet. För Bank har faktiskt rätt när han säger att guldet redan är i Malmö och att nu är det upp till dem om det ska lyftas i Malmö på Banken eller i Helsingborg på Olympia.

Åter till Totte. Han berättade för häromdagen att Mjällby kommer att ta poäng av Malmö. Anledningen till att jag väljer att lyfta detta här är att Totte sällan eller aldrig har fel. Därför känns det lite extra tryggt att han målat ut de här förutsättningarna. Då är det alltså upp till Helsingborg att fixa så att det går en bil från Banken till Olympia körd av en chaufför från förbundet och med Lar-Åke och Lennart Johansson-pokal i baksätet i en sju helvetes fart.

Det snurrar i min skalle. Alla säger att det redan är klart att Malmö vinner.  Men jag älskar att göra det alla andra säger är omöjligt. Ikväll ska det bli fest i Helsingborg!

Pudding

Fansen borde vara nöjda eftersom jag vinner i alla klubbar jag kommer till. Jag är säker på att jag kommer vinna här.

Zlatans kaxiga uttalande kan bara slå tillbaka på honom själv. Zlatans hårda ton skapar lika många nya vänner som fiender. Men det är detta som är Zlatan. Det är när Zlatan är precis så här han är som bäst. I vanliga fall gillar jag det, men igår tyckte jag det blev lite för mycket.

Jag beundrar givetvis självförtroendet som Zlatan har. Tänk om fler spelare vågade sticka ut hackan så, det hade varit helt fantastiskt. Igår berättade Zlatan många gånger om att de är bäst i Italien, att de är bättre än Inter och att Milan denna säsongen kommer att vinna allt som går att vinna. Som sagt, jag beundrar självförtroendet men inför denna säsong så tvivlar jag på att hans ord blir sanning. Därför blir jag lite irriterad över att Zlatan säger som han säger, för att denna gång är risken ganska så överhängande att han inte vinner något överhuvudtaget. Men för att återigen poängtera, så är jag imponerad av självförtroendet.

Det som är väldigt märkligt är hur många journalister plötsligt har vänt och verkar köpa varje ord som Zlatan säger. Plötsligt är Milan bäst och favorit till alla titlar. Kalla mig svensk och något tråkig, men det är laget som vinner titlar inte enskilda spelare. Hade det inte varit så hade Zlatan fortfarande spelat i Barcelona. Oavsett traditioner och oavsett besvikelser över uteblivna titlar som Milan har så är fortfarande Inter bäst i Italien. Inter är möjligtvis inte lika starka som förra säsongen då Mou hade väldigt stor betydelse. Men det han lärde klubben och spelarna finns givetvis kvar. Precis som arvet efter Mancini fortfarande finns kvar. Milan gjorde två värvningar, om än väldigt bra värvning, och det räcker inte till att förändra laget tillräckligt mycket. Många frågor kvarstår. Kommer Pirlo med flera bli piggare på mittfältet? Hur bra kommer det att fungera med fyra offensiva spelare som alla kräver speltid? Hur pass tätt kommer försvaret klara av att hålla det? Tre ganska väsentliga frågor som måste besvaras. Får de alla dessa tre faktorer att fungera då, men först då, kan Milan ses som en allvarlig utmanare till alla titlar.

Delar även Henrik Rydströms bild av att det är märkligt att alla bara köper att inget är Zlatans fel utan att allt är ”Filosofens”, eller Pep som han kallas till vardags. Som jag sagt innan bör det ligga ett delat ansvar och inte bara ett på Pep, för även Zlatan har misslyckats.

Pudding

Det tisslas och tasslas inte längre. Nu är det knappt något spel för gallerierna ens. Mino Raiola har aldrig tisslat eller tasslat, jag tror faktiskt att han är oförmögen att göra det också, när det gäller Zlatans vara eller icke vara i Barcelona. Däremot har han spelat för alla gallerier som möjligt kan finnas och han har faktiskt gjort det ganska bra. Zlatan pratar nu mera öppet om att Pep inte tycker om honom och kanske inte ens vill ha kvar honom. Pep är den enda som fortfarande försöker spela för galleriet, men han släpper på det även han.

Så detta föranleder till en sak. Att jag hade fel. Det gör ont att erkänna det men det är nog den bistra sanningen att Zlatan lämnar Barcelona efter blott en säsong. Det gör mig lite besviken och det borde Zlatan också vara. Inte för att jag vill döma ut Milan och Serie A, utan jag vill döma ut Zlatan och kanske Pep i just detta specifika fall.

Zlatans misslyckande

Zlatan kom från Inter som Serie A:s absolut bästa spelare. Han vann ligan, han var älskad och han vann skytteligan. Zlatan skulle vara den som inte bara tog över efter Samuel Eto’o utan han var den som tillsammans med Messi och Henry skulle ta Barcelonas spel till en ännu högre nivå.

Zlatan kom som en världsstjärna och han började som en världsstjärna. Det svenska folket tillsammans med i stort sätt hela Katalonien slickade sig om munnen, drägglade lite lätt och när ingen såg på passade på att smyga ner handen innanför byxorna i ren extas. Sen hände det något. Zlatan slutade göra mål och ynglingar som Pedro och Bojan förpassade världsstjärnan till bänken. Många gånger valdes Messi som central anfallare istället för Zlatan, kanske inte för att han gjorde det bättre egentligen men på grund av att Messi är Messi. Zlatan levde inte längre upp till sitt eget namn. Zlatan levererade inte längre på den absoluta topp nivå som han tidigare gjort. Zlatan klarade inte av att vara en världsstjärna i världens bästa lag. Zlatan misslyckades.

Pep’s misslyckande

Pep tog in en ”bad boy” av rang till de snälla och lugna pojkarna i Barcelona. Det är lite som att släppa låts en varg i en fårhage. Skillnaden är att Pep trodde att han skulle kunna få denna varg att anpassa sig till fåren, att bli en av dem. Pep trodde att han skulle kunna få Zlatan till att bli en av de kammade pojkarna i Barcelona men att han samtidigt kunde få ut det bästa av Zlatan, tyvärr fungerar inte den svenske stjärnan på det sättet. Zlatan är Zlatan, det är ett ganska välanvänt citat från Zlatan själv och det passar in precis här. Zlatan är Zlatan och kan inte vara på något annat sätt än på just sitt sätt. Zlatan är Zlatan och kan inte spela på något annat sätt än just sitt eget.

Pep tog sig ann en utmaning som handlade om att placera in Zlatan i ett fack, som dessutom inte var facket som låg överst där han i vanliga fall brukar ligga. Zlatan skulle i Barcelona placeras under Messi men ändå i en tro om att han är bäst i världen. Pep misslyckades att få Zlatan och laget att fungera tillsammans, Pep misslyckades att använda Zlatan för att göra laget bättre och på så vis ta dem till en ny nivå.

En flytt till Milan ser nu ut att bli av. Oavsett om man som Marcus Birro försöker se övergången till Milan som ett steg uppåt eller om man som jag ser det som ett steg nedåt så har Zlatan för första gången misslyckats i ett lag. Han misslyckades med tre fjärde delar av sin tid i klubben. Pep gjorde två misslyckade värvningar förra säsongen. Den ena märktes knappt och det var värvningen av Dmytro Chygrynskiy. Den andra var Zlatan och han har ju minst sagt märkts, då är ju allt trots allt precis som det ska.

Pudding

Jag borde vara glad, jag borde le och sprudla av energi. Helsingborgs IF vann hemma mot Trelleborg. Men jag är inte glad. Jag är arg och besviken. Besviken på den klubb som jag älskar, som jag betalar pengar för att vara medlem i och som jag håller på i alla väder. I denna klubb finns det en spelare som jag och många med mig håller väldigt kär. Lagkaptenen Marcus Lantz är i mångt och mycket Helsingborgs IF. Marcus Lantz har under våren varit en av de absolut bästa spelarna i hela Allsvenskan. Marcus Lantz är spelaren som sluter som ett djur i försvarsspelet, han skulle aldrig lägga fingrarna i mellan i en tackling och för att toppa detta har han en känslig högerfot samt en bra blick för spelet.

Men under kvällen på TV delger han att det i dagsläget inte finns några förhandlingar mellan honom och klubben, vilket är ett måste för att klubben ska få ha kvar honom då hans kontrakt går ut efter denna säsong. Det är pinsamt att Helsingborg inte gör allt som står i deras makt för att få behålla honom. Marcus har ett par riktigt bra säsonger kvar och han borde göra dem i Helsingborg. Nu får ni skärpa er Helsingborg och ge honom precis vad han vill ha för att fortsätta!

Jag skäms över min klubb, jag mår dåligt och blir både arg och jävligt förbannad!

Pudding

Vi drömmer om guld och gröna skogar. Vi vill inget hellre än att se våra hjältar vara just hjältar på de största scenerna där bara hjältar och titaner får slåss. Sen finns det alltid dem som vill dräpa hjältarna, ibland av avundsjuka och ibland av rent förakt och hat. Sen finns det de som egentligen bara ville hjälpa hjältarna till nya och ännu större dåd, men som till slut inser att det inte fungerade. Det är med det sistnämnda vi står idag. En dag efter att han som inte bara är hjälte utan av många ses som en av Kataloniens största gudar visade att han klarade sig alldeles utmärkt utan sin svenske lekkamrat och medspelare.

När Barcelona värvade Zlatan från Inter för ungefär ett år sedan var det för att de ville göra honom till en större hjälte och få ännu fler titlar till klubben. Det gick inte som planerat och igår satt vår svenske hjälte på bänken under hela supercupfinalen och i svenskpress målas det nu ut som en tydlig passning från Barcelonas ledning om att de vill bli av med honom. Det ryktas om Real Madrid, det ryktas om Milan och Manchester City håller ihärdigt fast vid att de vill ha över honom till de brittiska öarna. Men frågan är vart den svenske hjälten väljer att utföra sina hjältedåd under hösten och våren? Jag står fast vid Barcelona. Jag tror inte att han är ”färdig” med sin tid där, jag tror inte att han är nöjd med vad han har uträttat. Och om petningen igår var en passning till Zlatan om att de ville bli av med honom, men det bryr sig inte Zlatan om. Och stannar han så har han visat under sensommaren att han både vill och förtjänar en start plats. Jag tror han är beredd att kriga.

Zlatan har varit en banbrytare under hela sitt liv. Jag är av den uppfattningen att Zlatan är en av de stora anledningarna till ”den nya generationen” svenska fotbollsspelare ser ut som den gör. Inte bara att de är mer tekniska utan för attityden också. För när ”små”-killarna och tjejerna såg Zlatan inte bara våga göra en eller två gubbar gång på gång på tv:n utan också klarade av det, så väcktes ett intresse för många andra att klara detsamma.  Zlatans kaxighet har fött andra som vågar ta för sig och det är inte längre lika fult att inte bara säga utan också mena att ”jag ska bli bäst i världen”. Sen har han också öppnat en dörr för många andra invandrande killar och tjejer. Idag bär många av de nya och förmodade hjältarna namn som Emir Bajrami, Kosvare Asllani och Denni Avdic med mera. Det är också mycket Zlatans förtjänst.

Zlatan är oerhört viktig för svensk fotboll. Jag tror att han kommer att kriga sig till en startplats i Barcelona och jag tror inte att det var Peps val att bänka honom igår. Sen behöver Barcelona honom i stjärnkampen mot Real Madrid.

Pudding

Vissa saker sätter sig djupare än andra, vissa saker får man som människa höra i evighet. Fotboll är fantastiskt på många. Men fotboll kan också påminna dig om att i stunden så är fotbollen mer än sport. Det finns saker som aldrig förlåts av en fotbollspublik och ibland så leder det till obehagliga scener trots att det handlar om världens största klubbar. Igår på en gräsgrön, men fortfarande dyngsur, plastmatta utanför Stockholm visade han sig i sin nya skepnad. Personen vi pratar om är såklart Judas. Igår stod han där, på den blöta plastmattan, för att möta sin gamla familj. Sedan förra året så är han inte längre iklädd den samma kläder som tidigare, men Judas stämpeln kommer han alltid få bära i mina ögon.

Judas gjorde igår 1-0 till hemmalaget Brommapojkarna mot gästande serieledarna Helsingborg. Det gick fort och frågan är om inte Helsingborgs backlinje fortfarande var mentalt kvar i omklädningsrummet. Det var i och för sig ett fint mål, det kan jag ge dig Judas. Samtidigt som BP gör sitt mål börjar chatten på Facebook gå varm. Den ene efter den andre påpekar för mig att Helsingborg ligger under och att Malmö nu är närmre HIF än på ett bra tag. Visserligen var jag både arg och lite besviken att HIF var oförmögna att kvitter för det saknades inte några chanser utan det var stundom HIF mot BP målvakten Nordfeldt. Detta fick mig att tro, tro på att Helsingborg skulle vända matchen och jag letade mig in på Unibets hemsida för att där spela på att Helsingborg skulle vända matchen. Och sen kom det. Helsingborg inledde andra halvlek med att göra tre, relativt snabba, mål och Rasmus Jönssons 1-1 var vackrast av alla. Stoffe Anderssons 1-2 var priset för hårt slit och inte ett vackert mål i samma mening som Rasmus men det var kronan på verket av en spelare som verkligen kämpar för sitt lag.

Det som präglar årets upplaga av Helsingborg är mentaliteten. Dels att de verkligen litar på att alla gör ”sitt” jobb, innan förlitade laget sig för mycket på att Henke skulle göra jobbet men nu är det ett starkt kollektiv. Halvtidsintervjun med Erik Edman av SVT Sport sa väldigt mycket. Helsingborg var det bästa laget på plastmattan men fick som ovan nämnt ingen utdelning innan halvtid. Erik Edman var besviken och irriterad och det viktigaste i intervjun var att han sa ”vi vill ju vinna alla matcher”, det är den mentaliteten som krävs. Viljan är så oerhört viktig!

Tittade sedvanligt på SVT:s Fotbollskväll, sällskapet som vanligtvis sitter där brukar vara kompetent och intressant. Så var inte fallet igår. David Fjäll vikarierade som programledare, det gör han bra men likt vissa andra SVT-profiler är han för ”flexibel” och för lite specialiserad. Markus Johannesson iklär sig rollen som expert på ett klädsamt sätt, han har vettiga åsikter och förklarar dem på ett bra sätt. Men Djurgårds finnen vad gjorde han där? Det var ett lågvattenmärke för SVT. Det är illa när de tar in en spelare för att få komma med åsikter och tycka till, men han delade inte med sig av några knivskarpa analyser. Han sa att ”BP orkade int hela matchen” och om utvisningssituationen i ÖSK matchen mot Åtvid så sa han ”för mig är det ett solklart rött kort”. Det hade varit bättre att plocka in en spelare som fler än DIF vet om vem spelaren är och sen kan jag tycka att det är av vikt att spelaren i fråga har något vettigt att säga. Tanken av att plocka in spelare i studion är klok. Men hur tänkte ni där SVT?

På torsdag väntar nästa slag mellan Stockholm och Skåne, det är återigen Helsingborgs tur att kliva ut på fältet för att spänna bågen och besegra djävulen en gång till. Jag tror på oss!

Pudding

STOCKHOLM. Ikväll så är det åter igen dags för att gå upp till kamp, ikväll är det dags att visa vem som är starkast i slaget mellan Stockholm och Skåne. Ikväll är det dags för Helsingborgs IF att besöka Grimsta IP där Brommapojkarna huserar. I vintras, det kändes som vinter i alla fall, var det BP som gästade Olympia i premiärmatchen och det slutade med seger med 1-0. BP:s målvaktstalang Kristoffer Nordfeldt fick rött kort som en konsekvens av att han tog med händerna utanför straffområdet, in kom Benny Lekström och gjorde en jätte match. Det var en match som slutade jämnare än vad den förtjänade. Men det var hemma mot BP HIF la grunden för det vi har fått se under våren och sommaren.

Coach Conny liknar BP vid Häcken, i både spelstil och att de är starka hemma. Han börjar dock hela intervjun på HIF Play (klubbens egna webb-tv) med att försvara sig med att det är konstgräs på Grimsta och det är ju så klart annorlunda. Bortförklaringar, tycker jag. Jag delar allas syn om att det är bättre och roligare att spela på naturgräs. Men ett lag som HIF bör inte ha några problem med att spela på konstgräs, särskilt inte det på Grimsta som värderas till en av de bästa konstgräsplanerna i Sverige. Det pratades även om Jabulani, som är bollen som användes under VM och skall användas som matchboll i kvällens match, i samma intervju. Coach Conny såg inte det som några konstigheter att spela med bollen som fick så mycket kritik under VM. Han säger också att ingen spelare har problem med den.

Frågan blir ju då om bollen verkligen är så dålig som det sades? Jag tror det handlar om att spelarna måste vänja sig vid bollen. Om så är fallet så är det således inte bollens och Adidas fel utan förbunden och förbundskaptenerna som får bära ansvaret över att spelarna inte kunde hantera bollarna. Tyskland är ett lysande exempel på att övning ger färdighet. Jabulani användes i Bundesliga under föregående säsong och bolltrollarna som Podolski och Özil med flera visade inga större brister på bollkontrollen.

Till kvällens match så är mittbacken Marcus Nilsson tillbaka efter avstängning. Det leder förmodligen till att Marcus går åter till mittbacksposten och Holger kliver tillbaka ut till höger och Erik Wahlstedt får krypa tillbaka till bänken. Det är antagligen helt rätt, Erik är inte vad han en gång har varit tyvärr och då är ex. mittbacken Holger ett bättre alternativ till höger.

Givetvis så tror jag på seger för Helsingborg ikväll, oddsen ligger runt 2-2,15 för bortaseger och får väl ses som bra odds. Kan inte se något annat än en seger ikväll, men hela Sverige hejar kanske på BP ikväll?

Inte helt oväntat kom så nåddes vi i förrgår natt av nyheten av att Makondele redan nu är klar för Häcken. Detta var något som nämndes här på bloggen redan när det blev känt att han skrev på för Häcken inför nästa säsong. Det är en winwin för alla inblandade parter. HIF får lite pengar för René, René får komma till en klubb där han är välkommen och får speltid och Häcken får en kompetent spelare.

Det var det sista som hände med HIF:s trupp under det Allsvenska ”fönstret”, spelare kan fortfarande lämna men inte längre tillkomma. Helsingborg har under sommaren gjort klart med tre spelare, två anfallare och en mittfältare. Anfallarna är som bekant Alexander Gerndt (tvåa i den Allsvenska skytteligan på åtta mål) och sedan också ett mindre bekant namn i form av Mohamed Ramadan (som anslöt från Kvarnby IK). Mittfältaren som skrev på för Helsingborg är en ung talang med starka kopplingar till lillebror Malmö. Pojken som skrev på är nämligen Jonas Therns son Simon. Simon ansluter dock inte till Helsingborg än utan är utlånad till sin ”förra” klubb Värnamo, som är en av Helsingborgs samarbetsklubbar.

Regnet piskar ner utanför fönstret och jag ska återigen gräva ner mig i Värnpliktsrådets medinflytandeutbildning som jag för tillfället håller på att modifiera.

Pudding

I Stockholm ligger de gråa molnen tätt över oss idag. Det är allt annat än ett väder som skriker efter fotbollen, men ändå sitter jag lite grand och längtar efter kvällens kamp mellan Helsingborg och Häcken. Det är en viktig match av många anledningar. Det är en viktig match både för att få en nystart men också för att hålla i det som hittills har varit så bra.

På Olympia har Helsingborg under våren tagit idel segrar och det är givetvis en fuktig dröm att det även ska vara tomt i såväl förlustkolumnen som när det kommer till de oavgjorda matcherna. Det är en dröm som endast kan bli verklighet om Helsingborg börjar om på nytt. Det Häcken gjorde sist var att sönderstudera Helsingborgs taktik. De delade antagligen upp dem i så många delar att om de slagits in i presentpapper så hade vilket barn som helst kunnat stoltsera med att ”jag fick i alla fall flest julklappar”. Detta var även något som Kalmar gjorde inför att de skulle gästas av Helsingborgs röda hjältar, även där gick ju Helsingborg som bekant på pumpen.

Helsingborg behöver hitta modet igen. Det är viktigt att så väl Lantz och Gashi lyfter sig igen, under våren gjorde de ett starkt arbete igenom att ofta stängen vägen genom mitten. Det är ett enormt slit och tar väldigt mycket men det är naturligtvis här vi vinner stora delar av matcherna. Jag hade också velat se Erik Edman trampa på ännu mer offensivt på sin kant, han har ju en av Allsvenskans bästa vänsterfötter och det vill jag se på den offensiva delen av planen. Annars finns det inte så mycket mer att önska. Marcus Nilsson är avstängd och det ligger väl nära att Holger kliver in som mittback, är positionen som han hade när han kom till HIF, och att Erik Wahlstedt kommer in som högerback. Det alternativet känns bäst. C.K nämnde att det också kan vara Mogge… jag menar Liverstam som kliver rakt in som mittback och Holger stannar till höger.

Jag är segerviss inför ikväll, i mina ögon finns det inga alternativ än seger ikväll. Gerndt gör, om han får komma in, göra debut för sin hemmapublik ikväll. Tänk om han får göra mål? Finns inget bättre sätt att börja ett förhållande fyllt av kärlek än att sätta den direkt. Jag tror på Helsingborg, ni andra får gärna tro något annat men då anser jag att ni tror fel!

Har idag bokat biljetter till Helsingborg mot Djurgården. Blir andra matchen någonsin(!) på sittplats på Olympia, detta av förekommen anledning som inte bör eller kan nämnas här. Men som sagt först är det Häcken-matchen som står i fokus. Kom igen nu pågar!

För övrigt är det skönt att se att Gunners har återgått till den traditionella hemma tröjan igen, klicka här för att se tröjan som kommer pryda Emirate Stadiums hemmalag under säsongen 10/11.

Pudding