Judas segrade inte.

Vissa saker sätter sig djupare än andra, vissa saker får man som människa höra i evighet. Fotboll är fantastiskt på många. Men fotboll kan också påminna dig om att i stunden så är fotbollen mer än sport. Det finns saker som aldrig förlåts av en fotbollspublik och ibland så leder det till obehagliga scener trots att det handlar om världens största klubbar. Igår på en gräsgrön, men fortfarande dyngsur, plastmatta utanför Stockholm visade han sig i sin nya skepnad. Personen vi pratar om är såklart Judas. Igår stod han där, på den blöta plastmattan, för att möta sin gamla familj. Sedan förra året så är han inte längre iklädd den samma kläder som tidigare, men Judas stämpeln kommer han alltid få bära i mina ögon.

 

Judas gjorde igår 1-0 till hemmalaget Brommapojkarna mot gästande serieledarna Helsingborg. Det gick fort och frågan är om inte Helsingborgs backlinje fortfarande var mentalt kvar i omklädningsrummet. Det var i och för sig ett fint mål, det kan jag ge dig Judas. Samtidigt som BP gör sitt mål börjar chatten på Facebook gå varm. Den ene efter den andre påpekar för mig att Helsingborg ligger under och att Malmö nu är närmre HIF än på ett bra tag. Visserligen var jag både arg och lite besviken att HIF var oförmögna att kvitter för det saknades inte några chanser utan det var stundom HIF mot BP målvakten Nordfeldt. Detta fick mig att tro, tro på att Helsingborg skulle vända matchen och jag letade mig in på Unibets hemsida för att där spela på att Helsingborg skulle vända matchen. Och sen kom det. Helsingborg inledde andra halvlek med att göra tre, relativt snabba, mål och Rasmus Jönssons 1-1 var vackrast av alla. Stoffe Anderssons 1-2 var priset för hårt slit och inte ett vackert mål i samma mening som Rasmus men det var kronan på verket av en spelare som verkligen kämpar för sitt lag.

Det som präglar årets upplaga av Helsingborg är mentaliteten. Dels att de verkligen litar på att alla gör ”sitt” jobb, innan förlitade laget sig för mycket på att Henke skulle göra jobbet men nu är det ett starkt kollektiv. Halvtidsintervjun med Erik Edman av SVT Sport sa väldigt mycket. Helsingborg var det bästa laget på plastmattan men fick som ovan nämnt ingen utdelning innan halvtid. Erik Edman var besviken och irriterad och det viktigaste i intervjun var att han sa ”vi vill ju vinna alla matcher”, det är den mentaliteten som krävs. Viljan är så oerhört viktig!

 

Tittade sedvanligt på SVT:s Fotbollskväll, sällskapet som vanligtvis sitter där brukar vara kompetent och intressant. Så var inte fallet igår. David Fjäll vikarierade som programledare, det gör han bra men likt vissa andra SVT-profiler är han för ”flexibel” och för lite specialiserad. Markus Johannesson iklär sig rollen som expert på ett klädsamt sätt, han har vettiga åsikter och förklarar dem på ett bra sätt. Men Djurgårds finnen vad gjorde han där? Det var ett lågvattenmärke för SVT. Det är illa när de tar in en spelare för att få komma med åsikter och tycka till, men han delade inte med sig av några knivskarpa analyser. Han sa att ”BP orkade int hela matchen” och om utvisningssituationen i ÖSK matchen mot Åtvid så sa han ”för mig är det ett solklart rött kort”. Det hade varit bättre att plocka in en spelare som fler än DIF vet om vem spelaren är och sen kan jag tycka att det är av vikt att spelaren i fråga har något vettigt att säga. Tanken av att plocka in spelare i studion är klok. Men hur tänkte ni där SVT?

 

På torsdag väntar nästa slag mellan Stockholm och Skåne, det är återigen Helsingborgs tur att kliva ut på fältet för att spänna bågen och besegra djävulen en gång till. Jag tror på oss!

 

Pudding


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0